Att börja spara
Att spara handlar om att du själv bestämmer hur och när du vill använda dina pengar. Din livssituation, vad du vill uppnå med ditt sparande, tidsaspekten och totala ekonomin är faktorer som har betydelse för vilken sparform som passar dig bäst. Du kanske vill spara till en drömresa eller helt enkelt ha pengar som finns där när du behöver dem.
Börja med en buffert
Det första steget när du börjar spara är att bygga upp en buffert. Buffertpengarna kan till exempel komma till nytta när diskmaskinen går sönder eller när inkomsten minskar vid sjukdom. En buffert kan även behövas vid terminsstarten då barnens aktiviteter ska betalas eller till julklappar och födelsedagspresenter. Helt enkelt sådana kostnader som kan vara svåra att få månadslönen att räcka till.
Förverkliga en dröm
Ditt sparande kan även ge dig möjlighet att göra något du verkligen vill. Du kanske drömmer om ett konstverk eller en kajak för nya naturupplevelser? Konkretisera genom att sätta en prislapp på det du vill uppnå. Kostar drömmen 10 000 eller 60 000 kronor?
Gör en plan
Bestäm när du ska använda pengarna. Tidsaspekten har betydelse för vilken sparform som är smartast att välja. Är det redan nästa år som du behöver pengarna, eller om fem år? Handlar det om din ålderdom kanske vi talar om 25 år. Olika sparformer har även skilda regler för när du får tillgång till dina pengar.
Din privatekonomi
Se över din vardagsekonomi och bedöm hur mycket pengar du behöver, vill och kan spara varje månad.
Hur engagerad är du?
Hur engagerad vill du vara i ditt sparande? Vill du själv sköta dina placeringar? Eller vill du ha mer hjälp av någon med mer kunskap? Oavsett vad du väljer är det viktigt att du sätter dig in i vad som händer med ditt sparande, till exempel när räntan eller börsen går upp eller ner. Det kan även vara bra om du bestämmer om du ska gå ur en sparform om värdet sjunkit en viss procent eller stigit till en viss nivå.
Ett riskfyllt eller tryggt sparande - eller både och?
Sambandet mellan risk och avkastning är grunden i allt sparande. Grundregeln är enkel. Sparande med låg risk ger normalt lägre avkastning. Högre risker kan ge högre avkastning. Men högre risk innebär även att du måste vara beredd på att ditt kapital kan sjunka i värde.
Tidsaspekten spelar en betydande roll. Ska du använda pengarna snart kan det vara en fördel att ta en lägre risk, sparar du på lång sikt kan du välja sparformer med högre risk.
Regelbundet månadssparande
Vill du minska riskerna och samtidigt följa med i marknadens utveckling är det en fördel att månadsspara i fonder. Då följer du marknadens svängningar per automatik. Fondförvaltaren köper fler fondandelar när marknaden går ner och färre vid uppgång. Det vill säga du får fler fondandelar per hundralapp när kursen är låg och färre när kursen är hög. Du kan även ha en portfölj där du själv växlar mellan aktier och räntebärande placeringar efter marknadens svängningar.
Ge inte upp!
Se ditt sparande som en fast utgift, som hyra, dagisavgiften eller elkostnaden. Undvik att nalla från sparkontot till vardagskostnaderna. Det är smartare att sänka sparsumman när ekonomin är skral för att sedan höja den när din ekonomi tillåter.
Ränta-på-ränta effekten
Ränta-på-ränta effekten är en slags finansiell snöboll. Ränta läggs på ränta vilket innebär att beloppet "växer av sig själv". I diagrammet ser du hur du kan mångdubbla ditt sparande med hjälp av räntan och tiden.
|
